lördag, maj 05, 2012

Blodbad....

Det var tänkt att vi skulle komma in på ett
 planerat återbesök i dag klockan 10,
men jag heter ju Johanna "olycksdrabbad" Stålros,
 så jag fick naturligtvis åka in 
akut i natt istället!!!!!
Det började igår morses med att jag kände
 att katetern inte satt riktigt rätt, det gjorde ont
och blödde, men det var ju lite svårt 
att veta vad som vad var i detta läget, 
kunde ju även vara blod efter skrapningen 
och värk efter alla andra ingrepp....
Så jag avvaktade och käkade alvedon under dagen, 
men så märkte jag att katetern inte fyllde upp sig
på samma sätt som tidigare, och värken accelererade
 under kvällen. Vid 23 när jag skulle gå och lägga mig
kände jag att jag måste nog ringa och rådfråga
 på sjukhuset om man ska ha så här ont.
Sköterskan konstaterade snabbt att jag skulle komma in
 på en gång- suck, jag som hade borstat tänderna 
och skulle få krypa ner och få sova tänkte jag.
Från oss tar det ett tag för att ta sig till sjukhuset,
 och på vägen blev det bara mer och mer smärtsamt.
Helt plötslig ser jag att hela slangen är fylld med blod
 -nu blev jag orolig. När vi väl kommer fram 
kan jag knappt gå och katetern 
har fyllt på sig med blod, så vid det här laget 
ser det ut som jag har matchat mina 
klarröda Converse med katetern;)
Så skönt att vi åkte in istället för att gå och lägga oss
 och avvakta tills vår avtalade tid.
Jag fick ta lite infektionsprover och kolla 
så att jag inte fått urinvägsinfektion, 
men det såg bra ut- skönt,
men vart kom blodet ifrån???
Efter en gynundersökning konstaterade läkaren
 att katetern skavt så att det blivit så irriterat
 därav både blod och smärta. Sen plockades katetern bort,
 och jag skulle nu kolla så att jag kunde
 tömma blåsan på egen hand. Detta tog sin tid, 
jag fick lite smärtstillande så jag kunde slappna av 
och orka gå omkring lite i korridoren 
och med jämna mellanrum försökte jag tömma blåsan
och sen scannade vi blåsan direkt efteråt, 
fram till 9.00 höll vi på innan läkaren tillslut
 sa att det är inte helt okej att jag har nästan 300 ml kvar i blåsan 
efter att du har varit och kissat, 
men att det bästa ändå var att jag får åka hem
 där jag kan slappna av mera med lite smärtstillande,
för kissa på beställnig när man måste
 det är inte helt lätt det!
Detta var ju en lättnad, men ändå 
var jag inte tjoande glad, för problemet
 var ju inte helt löst, jag menar 
för att vara i min ålder så kändes
 det inte helt okej....
Men att få slippa min fängelsebojja- dvs katetern 
var ju så klart oerhört skönt!!!!
Nä nu måste väl ändå vindarna vända
och stryka mig medhårs ett tag va???
Kram
Johanna

39 kommentarer:

  1. Ja nu måste det banne mig vända!!!

    KRAAAAAM!

    SvaraRadera
  2. Käraste Johanna, känner så med dig!
    Enda vägen nu är upp c",)
    Hoppas kisseriet ordnar sig fortare än fort, Klem Anna

    SvaraRadera
  3. Men fina du ♥ (Allt har ett slut och även din otur!) Nu kommer det ljusare dagar .............. Det känner jag på mig ♥ All kärlek till dig Johanna ♥


    kram ♥CC♥

    SvaraRadera
  4. Åhh jag hoppas så att ni har rätt...

    SvaraRadera
  5. Ja, nu är det på tiden att det vänder! Jag känner så för dig, du måste få tid att landa och läka efter allt som hänt. Stor kram

    SvaraRadera
  6. Jag har inte varit "inne" hos dig på ett tag och nu har jag läst i kapp lite. Vi har vänner som gått igenom "samma resa" som er så jag vet hur tufft det känns.

    Men du, nu måst det bara vända! Skickar en stor, stor styrke-kram till dig! Finaste du!

    SvaraRadera
  7. Usch, trist och jobbigt, men nu vänder det säkert. Vila och ta det lugnt. Kramar Agneta

    SvaraRadera
  8. Jaaaaaaaaaaaa Johanna, nu måste det verkligen vända snart!! En olycka kommer ju sällan ensam heter det ju, usch vad himla jobbigt och sorgligt alltihopa... Livet går upp och ner för oss alla och just nu är du i dippen, snart går det uppåt ska du se...

    Styrkekramizar till dig från mig!
    /aka

    SvaraRadera
  9. Men stackars gumman. Fy då!
    Hoppas verkligen att du får må bra nu och slippa mer av allt tråk.
    Kram Stina

    SvaraRadera
  10. Nu måste det vända!!
    Styrkekram!♥

    SvaraRadera
  11. Ja, Johanna! Nu vänder det! Sänder styrkekramar i massor!
    Jenny

    SvaraRadera
  12. Men du gumman min. Jag har ju missat allt här när jag varit borta.
    Nu blev jag riktigt ledsen när jag läste allt här under.
    Ändå tänker jag på hur stark du är. Att du skriver om det och delar med dig av känslor och annat.
    Jag förstår att ni har det jobbigt av egen erfarenhet. Bra att ni har varandra, du och din man.
    Ta hand om er och en stor kram till er båda... som kämpar så. Stina

    Hälsa din man.:-)

    SvaraRadera
  13. Jøje meg Johanna!!!!!!!!Nå har du visst ftt prøvd alle slags "vndar" - (selv om jeg synes det ligner mer på stormer!!!) - nå må ting gå veien for deg!!!!!!!!!!Håper det ordner seg i helgen!!!!Stakkars deg så vondt du har hatt det.....på mange måter!!!
    Go´klem
    Tove:)

    SvaraRadera
  14. Ja du Johanna, nu är det verkligen på tiden att lyckan ler mot dig.
    Tänker så på dig:-)
    Kram Malin

    SvaraRadera
  15. Kära älskade Johanna! Gud vad det gör ont i mig att läsa om det som hänt er. Var länge sen jag var inne här igen och nu sitter jag här och gråter. Det här ska ingen behöva gå igenom och jag känner så med er. Det finns inga ord men jag vill att ni ska veta att jag tänker på er och jag vet att det är många med mig som gör det. Många kramar till er!

    SvaraRadera
  16. Stackars dig hoppas att det vänder till det bättre nu. Där kan väl knappt finnas mer som kan hända nu. Vi tänker på er. Ha det så bra ni kan. Stor kram från mamma o pappa svärmor/ svärfar.

    SvaraRadera
  17. Hoppas att det blir bättre och att allt vänder snart!

    Kram
    Elisabet

    SvaraRadera
  18. Men finaste Johanna, vad du får vara med om :-(
    nu måste det väl ändå vända, så att du får lugn och ro.

    All min värme/Åsa

    SvaraRadera
  19. Skickar massa styrkekramar till dig!

    SvaraRadera
  20. Nu måste väl allt vända ändå!

    Kram

    SvaraRadera
  21. Jag känner verkligen med er och förstår sorgen och den stora uppgivenheten som man känner när man inte förstår varför hemska saker fortsätter att hända. Gråt, prata oc skriv av dig! När man får tala eller skriva om saker så är det som att klumpen man har inom sig blir mindre. För det vänder, det gör det jag lovar!

    SvaraRadera
  22. Ja Johanna nu måste det vända för dig kramar Soifia i Hjo

    SvaraRadera
  23. Nu vänder det... Det har vi helt enkelt bestämt.

    Ta hand om dig

    SvaraRadera
  24. Stackare, en stor varm kram kommer här

    SvaraRadera
  25. Ja nu måste väl ändå läget infunnit sig då det går lite "uppåt" för dig, håller tummarna! Kram Marie-Louise

    SvaraRadera
  26. Jag har inte kikat in här på en vecka och läser med tårar i ögonen vad du gått igenom. Jag kan aldrig förstå men har själv mist min son som var 12 år. En förälder ska inte behöva gå igenom det ni gör nu och inte det jag gick igenom tidigare. Håller alla tummar för er och att ni får den hjälp ni behöver.
    Kram

    SvaraRadera
  27. Ja nu MÅSTE det då vända!!!!!!!! Tänker så på er ♥

    Kram susanne

    SvaraRadera
  28. Ja nu måste det vända för er. Nu ska du/ni inte behöva genomlida mera.
    Kram Mamma C

    SvaraRadera
  29. Usch, så mycket trist...
    Nu håller jag tummarna för att vindarna vänder.
    Helgkram!
    /Anna-Karin

    SvaraRadera
  30. Jag blir verkligen ledsen för er skull när jag läser dina senaste inlägg. Hoppas verkligen att saker och ting blir ljusare för er nu framöver och att det ordnar till sig för er!

    SvaraRadera
  31. Får du aldrig nog... Det bara måste vända nu!!

    Jag håller alla tummar och tår jag har också hoppas innerligt att det vänder nu... Hur mycket ska en människa behöva vara med om??

    Styrkekramar Bella

    SvaraRadera
  32. Finaste Johanna...

    Har precis läst alla dina senaste inlägg och tårar trillar... Känner så oerhört med er & vill skicka ett ton med stora styrkekramar ♥.

    Ta hand om dig!

    Kram Jes ♥

    SvaraRadera
  33. Åh, vad jobbigt !! Nu hoppas jag verkligen att du ska få medvind länge :)

    Kramar
    Anci

    SvaraRadera
  34. Hej! Usch vilka dagar du haft. Nu måste du få lite lugn och ro så att du kan återhämta dig! Stora kramar

    SvaraRadera
  35. Hej Johnna !
    Nu önskar jag verkligen att det ska vända.
    Styrkekramar till dig ! Både att orka kämpa det sista och i sorgarbete!
    Med varma kramar Sirpa

    SvaraRadera
  36. Det hoppas jag verkligen! Håller alla mina tummar för dig vännen. Sköt om dig! KRAM Jenny

    SvaraRadera
  37. Fina du, nu får det baskemej vända. Så mycket som ni har gått igenom de sista veckorna, ja det är helt omänskligt. Har tänkt så mycket på dig de sista dagarna.

    Styrkekramar till dig!!

    SvaraRadera
  38. Men åhhhh - Johanna....
    Nu gråter mitt hjärta en skvätt. Jag har inte varit så aktiv bloggerska ett tag och har inte läst om er stora sorg. Känner med dig så mycket.....
    En stor, varm styrkekram till dig.
    Önskar så att du mår bättre för varje dag som går nu.
    Kram Mia

    SvaraRadera